Så var valet över, valrörelsen gjord och resultatet färdigt. Jag har inte mäktat med att skriva på bloggen på några veckor, men efter några veckors återhämtning är det dags för nya tag igen.
Vardagen har återvänt för många av oss,och på sitt sätt är det skönt. Efter det intensiva valarbete som vi socialdemokrater lagt ner under ganska lång tid behövs tiden till hem, familj, jobb och lite annat smått och gott. Nu behöver allt få landa ordentligt, och valanalyser och utvärderingar behöver få ta den tid som krävs.
I Mjölby fick vi socialdemokrater tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet 50,15 % av rösterna. Trots det får vi inte egen majoritet i kommunfullmäktige, utan besitter 22 av 45 stolar där. Lite underligt är det, men så fungerar valsystemet. Hur som helst, vi är tillsammans det största blocket, vi har fått majoriteten av mjölbybornas röster, och det är vi som tillsätter ordförandeposterna i nämnderna och styrelserna i kommunen. En del allianspolitiker tycker tydligen att detta är konstigt och att vi tror oss om något när vi gör det. Jag tycker däremot att det är ganska självklart. Och jag måste tillstå att det känns skönt att som politiker få driva sin egen politik istället för att kämpa mot någon annans. Dock hade det varit betydligt enklare om de rödgröna styrt även på nationell nivå. Det hade betytt ca 13 miljoner kr mer för Mjölby kommun, och helt andra förutsättningar för en solidarisk, rättvis socialdemokratisk politik.
tisdag 5 oktober 2010
fredag 10 september 2010
Med vinden i ryggen!
Den senaste veckan har jag valarbetat på heltid för socialdemokraterna i Mjölby. Fantastiskt roligt, och fullt upp med aktiviteter. Det har varit tidiga morgnar på resecentrum med frukt, flygblad och samtal, valstugan, kontorsarbete, telefonringning och dörrknackning. Jag är nyss hemkommen efter utdelning av material i köpcentrumet. Och jag måste säga att jag gick med lätta steg därifrån! Människor är så positiva! Många stannar till för att prata en stund, andra tar emot flygbladet med ett leende. Sen finns det förstås en del som väljer att vare sig prata,ta emot material eller le - men det är helt okej.Alla kan ju inte tycka likadant.
Men jag måste säga att jag känner vinden i ryggen. Det är så många som säger att det är dags för förändring, fyra år får räcka! Släpp fram solidariteten igen, och värmen och omtanken om varandra. Det är nio dagar kvar nu. Kampen går vidare, och jag känner på mig socialdemokraterna håller hela vägen och vinner valet den 19 september!
Men jag måste säga att jag känner vinden i ryggen. Det är så många som säger att det är dags för förändring, fyra år får räcka! Släpp fram solidariteten igen, och värmen och omtanken om varandra. Det är nio dagar kvar nu. Kampen går vidare, och jag känner på mig socialdemokraterna håller hela vägen och vinner valet den 19 september!
onsdag 1 september 2010
Nya chanser.
När den förra krisen var, i början av nittiotalet var jag drygt tjugo år, nybliven mamma och arbetslös. Jag hade jobbat ett par år i industrin, och blev under min föräldraledighet uppsagd från jobbet. Under några års tid hoppade jag mellan arbetsförmedlingen, sommarjobb, ungdomspraktik och vikariat.
Cecilia (min förstfödda) var en knapp månad när vi gick till vallokalerna, och moderaterna vann den gången. Vi hade precis köpt hus, räntorna skenade och det mesta kändes osäkert. Någon barnomsorg fick vi inte heller, uppfinningsrikedomen i kombinationer av jobb och allehanda barnvakter var stor. Men det var oerhört slitsamt, både ekonomiskt, känslomässigt och kroppsligt.
Socialdemokraterna kom tillbaka i regeringsställning valet därpå. Och satsningarna på de arbetslösa priotiterades. Kunskapslyftet kom, och man satsade också på yrkesutildningar. Detta blev en gyllene tillfälle för många att utbilda sig, och skaffa sig kompetens. Via kunskapslyftet läste jag in treårigt gymnasium. Många av mina komvux-kompisar fortsatte sen till högskolan. en hel del av de lärare vi har idag gick den vägen. Jag valde att fortsätta läsa till undersköterska. Några månader efter utbildningen fick jag fast jobb inom äldreomsorgen i Linköping.
Så borde arbetslösheten bekämpas – inte som idag med passivitet! Det blev så tydligt igen igår när jag var på arbetsplatsbesök på en av kommunens stora arbetsplatser. Jag pratade b.l.a med en ung tjej som vikarierat inom omsorgen i flera år. Eftersom hon inte hade undersköterskekompetens är möjligheten till fast arbete inte så stor, och hon önskade verkligen att få läsa/validera till undersköterska. Om några år kommer vi att ha ett skriande behov av välutbildad personal i vår äldreomsorg. Vi borde ta tillvar alla chanser att genom praktik, utbildningar och nya möjligheter behålla tjejer (och killar också naturligtvis) som henne i vår kommunala verksamhet. Men då måste vi ha en annan politik, både i Mjölby och i Sverige.
Cecilia (min förstfödda) var en knapp månad när vi gick till vallokalerna, och moderaterna vann den gången. Vi hade precis köpt hus, räntorna skenade och det mesta kändes osäkert. Någon barnomsorg fick vi inte heller, uppfinningsrikedomen i kombinationer av jobb och allehanda barnvakter var stor. Men det var oerhört slitsamt, både ekonomiskt, känslomässigt och kroppsligt.
Socialdemokraterna kom tillbaka i regeringsställning valet därpå. Och satsningarna på de arbetslösa priotiterades. Kunskapslyftet kom, och man satsade också på yrkesutildningar. Detta blev en gyllene tillfälle för många att utbilda sig, och skaffa sig kompetens. Via kunskapslyftet läste jag in treårigt gymnasium. Många av mina komvux-kompisar fortsatte sen till högskolan. en hel del av de lärare vi har idag gick den vägen. Jag valde att fortsätta läsa till undersköterska. Några månader efter utbildningen fick jag fast jobb inom äldreomsorgen i Linköping.
Så borde arbetslösheten bekämpas – inte som idag med passivitet! Det blev så tydligt igen igår när jag var på arbetsplatsbesök på en av kommunens stora arbetsplatser. Jag pratade b.l.a med en ung tjej som vikarierat inom omsorgen i flera år. Eftersom hon inte hade undersköterskekompetens är möjligheten till fast arbete inte så stor, och hon önskade verkligen att få läsa/validera till undersköterska. Om några år kommer vi att ha ett skriande behov av välutbildad personal i vår äldreomsorg. Vi borde ta tillvar alla chanser att genom praktik, utbildningar och nya möjligheter behålla tjejer (och killar också naturligtvis) som henne i vår kommunala verksamhet. Men då måste vi ha en annan politik, både i Mjölby och i Sverige.
tisdag 17 augusti 2010
Ansvarstagande politiker?
När jag tjänstgör som politiker i Omsorgs- och socialnämnden har jag kommunmedborgarens bästa för ögonen, hoppas jag i alla fall. Och jag hoppas också att jag har vett att sätta den lilla människan i centrum när vi diskuterar olika verksamhetsfrågor, budgetar och besparingar. Det är inte så lätt alla gånger, det vet jag. Olika behov ställs mot varandra, och våra ekonomiska ramar måste hållas. Men desto viktigare då att vi kan känna att vi har ordentligt på fötterna för att kunna fatta rätt beslut.
Vid det senaste sammanträdet men nämnden hade vi i uppdrag att fatta beslut om budgeten för 2011. Läget är ansträngt, det finns inte utrymme för volymökningar, och prognosen för innevarande år pekar mot ett underskott kring 8,5 miljoner kr.
När vi kommer till mötet finns inga ekonomer på plats, inte heller alla kallade chefer. Beslutsunderlaget är undermåligt, konsekvensanalyser fattas för i stort sett alla besparingsförslag. Detta leder till att vi socialdemokrater yrkar avslag på budgetförslaget, med hänvisning till det bristfälliga underlaget. Vi är ju som politiker faktist ytterst ansvariga för verksamheten och de beslut vi fattar! Alliansen däremot klubbade igenom förslaget, utan frågor och diskussioner.
Jag kan lova att man gick från mötet med funderingar över vårt politiska uppdrag, över vart detta tar vägen och hur vi ska göra när konsekvensbeskrivningarna kommer långt efter att besluten tagits. Frustrationen över situationen ledde till en debattartikel som vi tillsammans i s-gruppen filade på och jag senare skickade till Corren:
Mjölbykritik mot budgetarbetet
Publicerad 2010-08-17 09:00
Majoriteten i Mjölby kommun har lagt fram förslag som inte är färdigutredda. Det anser socialdemokraten Anna Johansson, Hon menar att först säger man ja till förslagen, men konsekvenserna får man ta del av senare.
Kan man som ansvarstagande politiker fatta beslut om en budget som man inte har möjlighet att förstå konsekvenserna av? Den socialdemokratiska oppositionen i Mjölby anser inte det.
Måndagen den 9 augusti var vi kallade till extra omsorgs- och socialnämnd i Mjölby för att fatta beslut om budgeten för 2011. Då fattade den konservativt ledda majoriteten beslut om budgeten baserat på ett bristfälligt underlag. En hel del av de olika förslagen i budgeten saknade helt konsekvensbeskrivningar.
Det innebär att ingen av oss vet vad vi egentligen beslutar om. Vi vet inte vad konsekvenserna blir för vare sig personalen eller de som är i behov av stöd och hjälp. Majoriteten har flera gånger tidigare kört fram förslag som inte är färdigutredda. Man säger först ja till förslagen, men konsekvenserna tar vi del av senare.
Vi efterlyser den politiska viljan och ambitionsnivån i nämnden. Vad vill alliansen i Mjölby med omsorgs och socialpolitiken? Under våren har försäkringskassans hantering av personlig assistans diskuterats och kritiserats i omsorgsnämnden. Vi har alla varit överrens om att kassans striktare hållning och bedömning av insatsen personlig assistans varit alltför hård.
I budgetförslaget föreslås att även nämnden ska tillämpa en restriktivare bedömning av lagen vid omprövningar och ansökningar, för att spara två miljoner kronor. Detta ställer alliansen upp på utan diskussion. Vi anser att riktlinjerna borde diskuteras av politikerna först, för att på så sätt komma fram till vad vi anser vara godtagbart och en skälig levnadsnivå för våra kommunmedborgare.
Socialdemokraterna yrkade avslag på budgetförslaget, på grund av det dåliga beslutsunderlaget. Alliansen nöjde sig med det som fanns, och klubbade igenom budgeten. Konsekvenserna av detta lär vi väl märka av framöver.
ANNA JOHANSSON, SOCIALDEMOKRATERNA MJÖLBY
Vid det senaste sammanträdet men nämnden hade vi i uppdrag att fatta beslut om budgeten för 2011. Läget är ansträngt, det finns inte utrymme för volymökningar, och prognosen för innevarande år pekar mot ett underskott kring 8,5 miljoner kr.
När vi kommer till mötet finns inga ekonomer på plats, inte heller alla kallade chefer. Beslutsunderlaget är undermåligt, konsekvensanalyser fattas för i stort sett alla besparingsförslag. Detta leder till att vi socialdemokrater yrkar avslag på budgetförslaget, med hänvisning till det bristfälliga underlaget. Vi är ju som politiker faktist ytterst ansvariga för verksamheten och de beslut vi fattar! Alliansen däremot klubbade igenom förslaget, utan frågor och diskussioner.
Jag kan lova att man gick från mötet med funderingar över vårt politiska uppdrag, över vart detta tar vägen och hur vi ska göra när konsekvensbeskrivningarna kommer långt efter att besluten tagits. Frustrationen över situationen ledde till en debattartikel som vi tillsammans i s-gruppen filade på och jag senare skickade till Corren:
Mjölbykritik mot budgetarbetet
Publicerad 2010-08-17 09:00
Majoriteten i Mjölby kommun har lagt fram förslag som inte är färdigutredda. Det anser socialdemokraten Anna Johansson, Hon menar att först säger man ja till förslagen, men konsekvenserna får man ta del av senare.
Kan man som ansvarstagande politiker fatta beslut om en budget som man inte har möjlighet att förstå konsekvenserna av? Den socialdemokratiska oppositionen i Mjölby anser inte det.
Måndagen den 9 augusti var vi kallade till extra omsorgs- och socialnämnd i Mjölby för att fatta beslut om budgeten för 2011. Då fattade den konservativt ledda majoriteten beslut om budgeten baserat på ett bristfälligt underlag. En hel del av de olika förslagen i budgeten saknade helt konsekvensbeskrivningar.
Det innebär att ingen av oss vet vad vi egentligen beslutar om. Vi vet inte vad konsekvenserna blir för vare sig personalen eller de som är i behov av stöd och hjälp. Majoriteten har flera gånger tidigare kört fram förslag som inte är färdigutredda. Man säger först ja till förslagen, men konsekvenserna tar vi del av senare.
Vi efterlyser den politiska viljan och ambitionsnivån i nämnden. Vad vill alliansen i Mjölby med omsorgs och socialpolitiken? Under våren har försäkringskassans hantering av personlig assistans diskuterats och kritiserats i omsorgsnämnden. Vi har alla varit överrens om att kassans striktare hållning och bedömning av insatsen personlig assistans varit alltför hård.
I budgetförslaget föreslås att även nämnden ska tillämpa en restriktivare bedömning av lagen vid omprövningar och ansökningar, för att spara två miljoner kronor. Detta ställer alliansen upp på utan diskussion. Vi anser att riktlinjerna borde diskuteras av politikerna först, för att på så sätt komma fram till vad vi anser vara godtagbart och en skälig levnadsnivå för våra kommunmedborgare.
Socialdemokraterna yrkade avslag på budgetförslaget, på grund av det dåliga beslutsunderlaget. Alliansen nöjde sig med det som fanns, och klubbade igenom budgeten. Konsekvenserna av detta lär vi väl märka av framöver.
ANNA JOHANSSON, SOCIALDEMOKRATERNA MJÖLBY
torsdag 12 augusti 2010
Vi kan inte vänta!
Om 38 dagar öppnas vallokalerna. Då står vi svenskar inför ett ödesval; ska vi fortsätta att öka klyftorna mellan människor och skillnaderna mellan män och kvinnor. Vilken framtid ska våra barn och unga gå till mötes, och vilken omsorg ska våra gamla och sjuka få?
Arbetslösheten har bitit sig fast och ökat. Utanförskapet har blivit större, barnfattigdomen beräknas ha ökat med 30% under 2006-2010. De rika och starka har fått det bättre, medans de svaga och sjuka fått det ännu sämre.
Vi socialdemokraterna har en annan vision för Sverige. Vi drivs av idén om att skapa ett möjligheternas land och ett möjligheternas Mjölby. Fler ska få jobb och klyftorna ska minska. Rättvisan ska säkerställas.
Vi kan inte vänta, – kan du?
Arbetslösheten har bitit sig fast och ökat. Utanförskapet har blivit större, barnfattigdomen beräknas ha ökat med 30% under 2006-2010. De rika och starka har fått det bättre, medans de svaga och sjuka fått det ännu sämre.
Vi socialdemokraterna har en annan vision för Sverige. Vi drivs av idén om att skapa ett möjligheternas land och ett möjligheternas Mjölby. Fler ska få jobb och klyftorna ska minska. Rättvisan ska säkerställas.
Vi kan inte vänta, – kan du?
måndag 2 augusti 2010
Jämställdhet på dagordningen,tack!
Jämställdheten har kommit på undantag den senaste tiden. Den sittande regeringen (Alliansen) har inte satsat på att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor, de konkreta politiska förslagen lyser med sin frånvaro.
Jag vill direkt klaragöra att för min del handlar inte jämställdhet om vem som diskar mest eller är mest frekvent med dammsugaren. Jämställdheten är djupare rotad än så, och den reella jämställdheten handlar om att ha samma möjligheter i livet, oavsett kön! Under mitt besök på Skänninge Marknad häromdagen gick jag förbi ett av allianspartiernas lottstånd. De hade satt upp en fråga som antagligen var bland dom viktigaste för dom; "Är RUT viktigt för jämställdheten?" Så fick man som marknadsbesökare skriva dit JA eller NEJ. Jag funderade lite över det där under kvällen. Tänk att saluföra RUT som den viktigaste jämställdhetsfrågan i valrörelsen....ser vi verkligen så olika på vad jämställdhet är??
Alliansföreträdarna skryter ofta och gärna om att den där undersköterskan (ja såna som jag), hon har minsann tjänat på regeringens politik och jobbskatteavdraget.Det sägs vara ett steg i rätt riktning för jämställdheten, att den gruppen kvinnor(för de flesta undersköterskor är kvinnor) fått mera pengar över i plånboken. Det man håller tyst om är att männen fått så mycket mer i jobbskattevadrag än kvinnorna. Regeringens politik har gynnat de rikaste mest och männen har fått 30% mer än kvinnorna. Lönediskrimineringen fortsätter och inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökar.
Vi socialdemokrater sätter jämställdhetsfrågan högt på dagordningen. Vi har ett aktivt kvinnoförbund, och vårt parti är feministiskt. Vårt mål är att inget kvinna eller man ska begränsas av sitt kön, varken i arbetslivet eller i livet för övrigt. Som kvinna ska jag kunna leva på min lön, och för det krävs rätten till heltid. Att jobba heltid, men ha möjligheten att gå ner till deltid är en viktig del i det fortsatta jämställdhetsarbetet!
Jag vill direkt klaragöra att för min del handlar inte jämställdhet om vem som diskar mest eller är mest frekvent med dammsugaren. Jämställdheten är djupare rotad än så, och den reella jämställdheten handlar om att ha samma möjligheter i livet, oavsett kön! Under mitt besök på Skänninge Marknad häromdagen gick jag förbi ett av allianspartiernas lottstånd. De hade satt upp en fråga som antagligen var bland dom viktigaste för dom; "Är RUT viktigt för jämställdheten?" Så fick man som marknadsbesökare skriva dit JA eller NEJ. Jag funderade lite över det där under kvällen. Tänk att saluföra RUT som den viktigaste jämställdhetsfrågan i valrörelsen....ser vi verkligen så olika på vad jämställdhet är??
Alliansföreträdarna skryter ofta och gärna om att den där undersköterskan (ja såna som jag), hon har minsann tjänat på regeringens politik och jobbskatteavdraget.Det sägs vara ett steg i rätt riktning för jämställdheten, att den gruppen kvinnor(för de flesta undersköterskor är kvinnor) fått mera pengar över i plånboken. Det man håller tyst om är att männen fått så mycket mer i jobbskattevadrag än kvinnorna. Regeringens politik har gynnat de rikaste mest och männen har fått 30% mer än kvinnorna. Lönediskrimineringen fortsätter och inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökar.
Vi socialdemokrater sätter jämställdhetsfrågan högt på dagordningen. Vi har ett aktivt kvinnoförbund, och vårt parti är feministiskt. Vårt mål är att inget kvinna eller man ska begränsas av sitt kön, varken i arbetslivet eller i livet för övrigt. Som kvinna ska jag kunna leva på min lön, och för det krävs rätten till heltid. Att jobba heltid, men ha möjligheten att gå ner till deltid är en viktig del i det fortsatta jämställdhetsarbetet!
fredag 16 juli 2010
Kulturen är till för alla.
Under några härligt varma och soliga dagar har jag befunnit mig i Stockholm på semester. Jag var där tillsammans med min äkta hälft, och våra två yngsta barn. Vi avverkade förstås Gröna Lund, Skansen, slottet och riksdagen.
Under vistelsen i Stockholm ville vi även låta barnen ta del av all den kultur som finns där i form av diverse museibesök. Jag tror det är viktigt för alla, och kanske i synnerhet för barnen att få ta del av det kulturarv vi har. Det är en speciell lycka att se sina barn upptäcka och utforska saker och ting, att se dem upptäcka hur sakerna fungerar och historien bakom och så vidare.
Kulturen har tyvärr blivit en större del av klass-samhället än den borde behöva vara. Socialdemokraterna införde fria entréer till 19 statliga museer under 2005 och2006. Efter att Alliansen slopade de fria entréerna har en tredjedel av museibesökarna försvunnit. Avgifterna på de museer vi besökte på semestern i Stockholm varierade mellan 90-120 kr/vuxen och 40-50 kr/barn.
På det sättet trängs en del undan, det vill säga dom som redan lever på marginalen får klara sig utan den sortens kultur. Vi socialdemokrater vill öppna museerna igen och återinföra fria entréer på de statliga museerna. Det är ett viktigt steg i strävan mot att säkra alla människors tillgång till kulturarv och konst!
Under vistelsen i Stockholm ville vi även låta barnen ta del av all den kultur som finns där i form av diverse museibesök. Jag tror det är viktigt för alla, och kanske i synnerhet för barnen att få ta del av det kulturarv vi har. Det är en speciell lycka att se sina barn upptäcka och utforska saker och ting, att se dem upptäcka hur sakerna fungerar och historien bakom och så vidare.
Kulturen har tyvärr blivit en större del av klass-samhället än den borde behöva vara. Socialdemokraterna införde fria entréer till 19 statliga museer under 2005 och2006. Efter att Alliansen slopade de fria entréerna har en tredjedel av museibesökarna försvunnit. Avgifterna på de museer vi besökte på semestern i Stockholm varierade mellan 90-120 kr/vuxen och 40-50 kr/barn.
På det sättet trängs en del undan, det vill säga dom som redan lever på marginalen får klara sig utan den sortens kultur. Vi socialdemokrater vill öppna museerna igen och återinföra fria entréer på de statliga museerna. Det är ett viktigt steg i strävan mot att säkra alla människors tillgång till kulturarv och konst!
söndag 4 juli 2010
Manna från himlen eller nödår?
Valet den 19 september 2010 är på många sätt ett välfärdsval. Valet står mellan att fortsätta den inslagna banan tillsammans med den nuvarande regeringen, eller att byta majoritet och styra kursen åt motsatt håll för att värna den välfärd som generationer före oss varit med och byggt upp. Om resan forstätter med en borgerlig regering får vi med all sannolikhet se ännu större klyftor mellan människor. Vi kommer att ha ännu fler barn som lever under fattigdomsstrecket. Otryggheten kommer att öka och för den som är sjuk eller arbetslös finns det inget ljus i sikte. Och är man pensionär ska orättvisan bestå - i alla fall när det gäller hur man beskattas. Man har under knappt fyra år hunnit med att rasera mycket, låt det inte fortsätta!
Carina Johansson (fp) skrev den 27/5 så här på folkpartiets Mjölbyblogg: ”om de rödgröna får bestämma kommer det att regna manna från himlen den 20 september. Då blir det kraftfulla insatser mot ungdomsarbetslöshet, otrygghet, ingen bortre parentes i sjukförsäkringen och högre arbetslöshetsersättning”. Oavsett om satsningarna på just nämnda områden kommer i form av manna från himlen eller genom politiska beslut så är de ju oerhört viktiga, och just vad som behövs. För att fortsätta Carinas linje och använda bibliska begrepp så står jag hellre för en politik som innehåller manna än en politik som säger ”ty den som har, åt honom skall det varda givet, så att han får över nog; men den som icke har från honom skall tagas också det han har”.
Moderaterna i Mjölby skriver på sin hemsida att de vill ha ordning och reda i ekonomin. Schlingmann (moderaternas partisekreterare) skriver också att ordning och reda i ekonomin behövs för att värna jobben, välfärden och rusta oss för morgondagens utmaningar. När moderaterna tog över regeringsmakten 2006, (tillsammans med de andra borgliga partierna) fanns det ett överskott i Sveriges ekonomi på 70 miljarder kr.( 70 000 000 000 kr!) Efter fyra år med en borgerlig regering är underskottet lika stort. Man har exempelvis lånat pengar för att sänka skatten. I min värld är det inte att ha ordning och reda i ekonomin, att vända ett stort överskott till ett lika stort underskott. Och orsaken till underskottet är inte satsningar i välfärden, utan skattesänkningar till dom som redan har mest.
Så kom ihåg vad valet står mellan den 19 september! Det står mellan att fortsätta resan mot ett än mer ojämlikt, orättvist och egoistiskt samhälle, eller att byta kurs mot rättvisa, jämlikhet och satsningar i jobb, välfärd och klimat.
Carina Johansson (fp) skrev den 27/5 så här på folkpartiets Mjölbyblogg: ”om de rödgröna får bestämma kommer det att regna manna från himlen den 20 september. Då blir det kraftfulla insatser mot ungdomsarbetslöshet, otrygghet, ingen bortre parentes i sjukförsäkringen och högre arbetslöshetsersättning”. Oavsett om satsningarna på just nämnda områden kommer i form av manna från himlen eller genom politiska beslut så är de ju oerhört viktiga, och just vad som behövs. För att fortsätta Carinas linje och använda bibliska begrepp så står jag hellre för en politik som innehåller manna än en politik som säger ”ty den som har, åt honom skall det varda givet, så att han får över nog; men den som icke har från honom skall tagas också det han har”.
Moderaterna i Mjölby skriver på sin hemsida att de vill ha ordning och reda i ekonomin. Schlingmann (moderaternas partisekreterare) skriver också att ordning och reda i ekonomin behövs för att värna jobben, välfärden och rusta oss för morgondagens utmaningar. När moderaterna tog över regeringsmakten 2006, (tillsammans med de andra borgliga partierna) fanns det ett överskott i Sveriges ekonomi på 70 miljarder kr.( 70 000 000 000 kr!) Efter fyra år med en borgerlig regering är underskottet lika stort. Man har exempelvis lånat pengar för att sänka skatten. I min värld är det inte att ha ordning och reda i ekonomin, att vända ett stort överskott till ett lika stort underskott. Och orsaken till underskottet är inte satsningar i välfärden, utan skattesänkningar till dom som redan har mest.
Så kom ihåg vad valet står mellan den 19 september! Det står mellan att fortsätta resan mot ett än mer ojämlikt, orättvist och egoistiskt samhälle, eller att byta kurs mot rättvisa, jämlikhet och satsningar i jobb, välfärd och klimat.
måndag 7 juni 2010
Skolavslutningar och framtidsdrömmar.
Försommar, examen och studentid. Det är en underbar tid just nu. Både vad det gäller årstid, sol och värme, skolavslutningar, sommarlov och framtidsdrömmar!
Min äldsta dotter, Cecilia tog studenten i fredags. Efter tre år på gymnasieskolans Samhällsprogram har hon tagit farväl av den tiden i livet. Hon går från att ha varit skolungdom till mer eller mindre vuxen. Hela vuxenlivet ligger framför henne, beslut ska tas gällande framtida arbete eller studier, och hon är på väg att ta steget mot ett eget boende och ett mer "eget liv". Ett liv fyllt av frihet, men också förstås mer ansvar.
Cecilia tar det stora klivet ut i vuxenvärlden i en tid av hög arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten är jättehög, i Mjölby ligger dn på ca 18%.Och i Alliansens Sverige tvingas de arbetslösa ungdomarna gå sysslolösa i 90 dagar innan man kommer ifråga för åtgärder. Dessutom hör man företrädare för nämnda allians påstå att det bara är att söka ett jobb, så får man det. Var finns verklighetsförankringen??
Hur som helst, ungdomsarbetslösheten är en av valets viktigaste frågor. Jag talade med en väljare förra veckan när vi socialdemokrater hade "ringkampanj". Hon tyckte att ungdomsarbetslösheten var valets viktigaste fråga. "Ungdomarna är ju vår framtid,sa hon. Det är klart vi måste satsa på dom, ge dom en chans att forma sin framtid och skaffa sig ett arbete." Jag kan inte annat än hålla med henne!
Min äldsta dotter, Cecilia tog studenten i fredags. Efter tre år på gymnasieskolans Samhällsprogram har hon tagit farväl av den tiden i livet. Hon går från att ha varit skolungdom till mer eller mindre vuxen. Hela vuxenlivet ligger framför henne, beslut ska tas gällande framtida arbete eller studier, och hon är på väg att ta steget mot ett eget boende och ett mer "eget liv". Ett liv fyllt av frihet, men också förstås mer ansvar.
Cecilia tar det stora klivet ut i vuxenvärlden i en tid av hög arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten är jättehög, i Mjölby ligger dn på ca 18%.Och i Alliansens Sverige tvingas de arbetslösa ungdomarna gå sysslolösa i 90 dagar innan man kommer ifråga för åtgärder. Dessutom hör man företrädare för nämnda allians påstå att det bara är att söka ett jobb, så får man det. Var finns verklighetsförankringen??
Hur som helst, ungdomsarbetslösheten är en av valets viktigaste frågor. Jag talade med en väljare förra veckan när vi socialdemokrater hade "ringkampanj". Hon tyckte att ungdomsarbetslösheten var valets viktigaste fråga. "Ungdomarna är ju vår framtid,sa hon. Det är klart vi måste satsa på dom, ge dom en chans att forma sin framtid och skaffa sig ett arbete." Jag kan inte annat än hålla med henne!
lördag 29 maj 2010
En annan färdriktning
De senaste månaderna har jag tillsammans med andra patikamrater valarbetat ganska intensivt. Vi har varit ute och knackat på dörrar, vi har haft gårdsfika och vi har pratat med människor på stan.
En erfarenhet man kan dra efter alla dessa samtal är att många människor längtar efter ett nytt Mjölby och ett nytt Sverige. Ett Mjölby där även den lilla människan får plats. Ett Mjölby där vi politiskt sett utgår från den vanliga medborgarens behov och intressen. Kort sagt ett Möjligheternas Mjölby.
Vi behöver också en ny färdriktning för Sverige. Där de som är sjuka, arbetslösa, pensionerade eller lågavlönade sätts framför gigantiska skattelättnader för de rikaste. Ett Möjligheternas Sverige där alla har möjlighet att växa och ta sin del av ansvaret. Där man får en inkomst att leva drägligt på även om man har oturen att bli arbetslös eller råkar bli så sjuk att man behöver tid för tillfrisknande och rehabilitering. Är man dessutom ung och arbetslös ska man inte behöva gå sysslolös i tre månader innan man får hjälp av arbetsförmedlingen, det är bara förödande och tidsspillan. Istället ska man få aktiv hjälp från dag ett.
Visst är det dags för ett nytt Mjölby och ett nytt Sverige. Med en annan politisk färdriktning och kompass. Helt enkelt ett varmare och rättvisare samhälle. Jag ser med tillförsikt och hopp fram emot valet den 19 september!
En erfarenhet man kan dra efter alla dessa samtal är att många människor längtar efter ett nytt Mjölby och ett nytt Sverige. Ett Mjölby där även den lilla människan får plats. Ett Mjölby där vi politiskt sett utgår från den vanliga medborgarens behov och intressen. Kort sagt ett Möjligheternas Mjölby.
Vi behöver också en ny färdriktning för Sverige. Där de som är sjuka, arbetslösa, pensionerade eller lågavlönade sätts framför gigantiska skattelättnader för de rikaste. Ett Möjligheternas Sverige där alla har möjlighet att växa och ta sin del av ansvaret. Där man får en inkomst att leva drägligt på även om man har oturen att bli arbetslös eller råkar bli så sjuk att man behöver tid för tillfrisknande och rehabilitering. Är man dessutom ung och arbetslös ska man inte behöva gå sysslolös i tre månader innan man får hjälp av arbetsförmedlingen, det är bara förödande och tidsspillan. Istället ska man få aktiv hjälp från dag ett.
Visst är det dags för ett nytt Mjölby och ett nytt Sverige. Med en annan politisk färdriktning och kompass. Helt enkelt ett varmare och rättvisare samhälle. Jag ser med tillförsikt och hopp fram emot valet den 19 september!
onsdag 5 maj 2010
Pendlare och politik
Jag bor i Mjölby men jobbar i grannkommunen Linköping. För det mesta tar jag mig till jobbet med pendeltåget, ett billigt och smidigt sätt att transportera sig själv till arbetet på. Det har dock sina nackdelar.
Den gångna vintern tex, den vill man helst glömma - med alla inställda avgångar, försenade avgångar och väntan....
Ibland önskar man att hemmet låg ett par kliv från arbetsplatsen, och att man slapp proceduren med att ta sig från jobbet till station, vänta på tåget, kliva på, åka hem, kliva av ...jag tror ni förstår hur jag menar.
Men så kommer vi till det jag tycker är anmärkningsvärt. Jag upplevde det senast ikväll, på väg hem från Linköping. Perrongen var full av människor på väg hem. Många är resvana och har med tiden lärt sig var man ska ställa sig för att komma i nivå med dörrarna på tåget.(så även jag) Och det är när tåget rullar in som vi pendlare visar vårt sanna jag, vi övergår från att vara moderna väluppfostrade människor till att bli grottmänniskor som lyder under djungelns lagar; ALLA ska nämligen på samtidigt. Det spelar ingen roll att det först är ett trettiotal resenären som ska av, platsen närmast ingången måste hållas! Och när den sista gått av- ja då ska vi alla in! Gamla, barn, halta och lytta - ingen pardon. Hänsyn och omtanke om vår nästa är raderat i den stunden, och var och en tänker på sig och sitt!
När jag väl intagit min plats ikväll på tåget (som för övrigt har för få platser/är för kort)slog mig tanken att vi pendlare är som den borgerliga politiken. Vi blir kalla och egoistiska. Solidariteten och omtanken om den lilla människan lyser med sin frånvaro, om så bara för stunden. Nästa gång jag väntar på pendeln ska jag påminna mig själv om att jag är socialdemokrat.Och om jag även visar det i handling så kanske dom som oftast kommer på sist den gången kan få komma på först!
Den gångna vintern tex, den vill man helst glömma - med alla inställda avgångar, försenade avgångar och väntan....
Ibland önskar man att hemmet låg ett par kliv från arbetsplatsen, och att man slapp proceduren med att ta sig från jobbet till station, vänta på tåget, kliva på, åka hem, kliva av ...jag tror ni förstår hur jag menar.
Men så kommer vi till det jag tycker är anmärkningsvärt. Jag upplevde det senast ikväll, på väg hem från Linköping. Perrongen var full av människor på väg hem. Många är resvana och har med tiden lärt sig var man ska ställa sig för att komma i nivå med dörrarna på tåget.(så även jag) Och det är när tåget rullar in som vi pendlare visar vårt sanna jag, vi övergår från att vara moderna väluppfostrade människor till att bli grottmänniskor som lyder under djungelns lagar; ALLA ska nämligen på samtidigt. Det spelar ingen roll att det först är ett trettiotal resenären som ska av, platsen närmast ingången måste hållas! Och när den sista gått av- ja då ska vi alla in! Gamla, barn, halta och lytta - ingen pardon. Hänsyn och omtanke om vår nästa är raderat i den stunden, och var och en tänker på sig och sitt!
När jag väl intagit min plats ikväll på tåget (som för övrigt har för få platser/är för kort)slog mig tanken att vi pendlare är som den borgerliga politiken. Vi blir kalla och egoistiska. Solidariteten och omtanken om den lilla människan lyser med sin frånvaro, om så bara för stunden. Nästa gång jag väntar på pendeln ska jag påminna mig själv om att jag är socialdemokrat.Och om jag även visar det i handling så kanske dom som oftast kommer på sist den gången kan få komma på först!
tisdag 27 april 2010
Politik och familjeliv
Tiden springer iväg! Minuter blir till timmar, som blir till dagar, som blir till veckor osv. Min tid har varit fylld av många olika saker, och ska jag vara helt ärlig har familjen och sysslorna hemma fått stå tillbaka för de politiska uppdragen. Och känslan av att tiden inte riktigt räcker till har infunnit sig mer än en gång. Jag vill inte på något sätt beklaga mig, politiken har jag valt att jobba med för att det för det mesta är så himla skoj. Och jag inser att jag har en fantastisk man och familj som får saker att fungera hemma ändå!
Om mindre än fem månader är det val till kommun, landsting och riksdag. Ett oerhört viktigt val som handlar om att minska klyftorna mellan människor, och om att kunna ta hand om våra barn, gamla och sjuka på ett värdigt sätt. Ingen kan väl ha undgått att märka hur den som är sjuk eller arbetslös har fått det sämre, och att vi fått ett otryggare samhälle. Barnfattigdomen ökar, som ett resultat av att fler och fler blir utförsäkrade, och därmed hänvisas till kommunens försörjningsstöd. Ungdomar har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Mjölbys ungdomsarbetslöshet är oroväckande stor, och om drygt en månad springer en av de största ungdomskullarna på länge ut i friheten - eller blir det arbetslösheten? Frågan kom delvis upp på tapeten på det senaste kommunfullmäktigemötet förra veckan. Och gissa om man blir i alla fall lite "mörkrädd" när det folkpartistiska kommunalrådet säger att det inte är några större problem. Det är bara för ungdomarna att söka jobb, så får dom ett. Ja vad säger man....
Socialdemokraterna presenterade idag, tillsammans med v och mp, satsningar på välfärden och jobben om vi vinner valet. Satsningarna beräknas ge uppemot 15 000 nya jobb, och finansieringen sker bla genom höjda skatter. Borgerligheten bemöter detta genom att Mats Odell (kd) drar växlar om tobleroneaffärer och kortköp. Att han inte skäms! Nog trodde jag att kristdemokrater stod för en viss moral och etik, men detta kanske speglar den politik som regeringen står för . Oärlighet som slår mot den lilla människan, och i brist på egna idéer och argument slår man till under bältet. Usch!
Kampen går vidare! Valarbetet fortsätter. Vi sossar måste fortsätta att prata med människor, och få tillbaka känslan för ett gemensamt solidariskt samhälle. Jag gör det med tillförsikt. Av alla de samtal jag haft med människor i Mjölby hittills tycker en klar majoritet av dem att nu får det vara nog! Nu är det dags för ett regeringsskifte! Så upp till kamp - vi ses under fanorna på lördag!
Om mindre än fem månader är det val till kommun, landsting och riksdag. Ett oerhört viktigt val som handlar om att minska klyftorna mellan människor, och om att kunna ta hand om våra barn, gamla och sjuka på ett värdigt sätt. Ingen kan väl ha undgått att märka hur den som är sjuk eller arbetslös har fått det sämre, och att vi fått ett otryggare samhälle. Barnfattigdomen ökar, som ett resultat av att fler och fler blir utförsäkrade, och därmed hänvisas till kommunens försörjningsstöd. Ungdomar har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Mjölbys ungdomsarbetslöshet är oroväckande stor, och om drygt en månad springer en av de största ungdomskullarna på länge ut i friheten - eller blir det arbetslösheten? Frågan kom delvis upp på tapeten på det senaste kommunfullmäktigemötet förra veckan. Och gissa om man blir i alla fall lite "mörkrädd" när det folkpartistiska kommunalrådet säger att det inte är några större problem. Det är bara för ungdomarna att söka jobb, så får dom ett. Ja vad säger man....
Socialdemokraterna presenterade idag, tillsammans med v och mp, satsningar på välfärden och jobben om vi vinner valet. Satsningarna beräknas ge uppemot 15 000 nya jobb, och finansieringen sker bla genom höjda skatter. Borgerligheten bemöter detta genom att Mats Odell (kd) drar växlar om tobleroneaffärer och kortköp. Att han inte skäms! Nog trodde jag att kristdemokrater stod för en viss moral och etik, men detta kanske speglar den politik som regeringen står för . Oärlighet som slår mot den lilla människan, och i brist på egna idéer och argument slår man till under bältet. Usch!
Kampen går vidare! Valarbetet fortsätter. Vi sossar måste fortsätta att prata med människor, och få tillbaka känslan för ett gemensamt solidariskt samhälle. Jag gör det med tillförsikt. Av alla de samtal jag haft med människor i Mjölby hittills tycker en klar majoritet av dem att nu får det vara nog! Nu är det dags för ett regeringsskifte! Så upp till kamp - vi ses under fanorna på lördag!
måndag 12 april 2010
Dessa våra minsta.
"Jag lovar dig att natten ska bli dag.Jag är den bro som orkar bära dig. Jag är den hand som ger dig skydd. Jag är den eld där du kan värma dig. Jag är den famn där du är trygg. Var inte rädd mitt barn..." Så sjunger Mikael Wiehe på nya skivan "Ta det tillbaka".
Det känns oerhört aktuellt med tanke på de nya rön som kommer om sammhällets attityd till uppfostringsvåld. Sveriges domstolar dömer i allt fler fall mildare straff när det gäller vuxna som slår barn. Det finns dom som menar att barnaga i stort sett blivit accepterat som uppfostringsmetod.
Lagstiftningen skärptes 2003, med syfte att öka barnens rättssäkerhet. Men verkligheten ser alltså annorlunda ut. Samma år kom en dom, som sedan blev vägledande. En tioårig pojke blev vid ett flertal gånger slagen och misshandlad av sin mamma. Hon använde en stekspade som tillhygge, och missahandeln skedde inom hemmetys fyra väggar. Mamman dömdes till dagsböter på 1000 kr.
Våld är aldrig, aldrig någonsin okej! Och att slå ett barn är i alla fall enligt mej bland det värsta man kan göra. Diskussionen om våld och misshandel av barn måste fortsätta att föras öppet, och förhoppningsvis hittar vi tillbaka till att våld inte är acceptabelt, och att det inte är okej att slå ett barn i uppfostringssyfte, varken mitt eget eller någon annans barn!
Det känns oerhört aktuellt med tanke på de nya rön som kommer om sammhällets attityd till uppfostringsvåld. Sveriges domstolar dömer i allt fler fall mildare straff när det gäller vuxna som slår barn. Det finns dom som menar att barnaga i stort sett blivit accepterat som uppfostringsmetod.
Lagstiftningen skärptes 2003, med syfte att öka barnens rättssäkerhet. Men verkligheten ser alltså annorlunda ut. Samma år kom en dom, som sedan blev vägledande. En tioårig pojke blev vid ett flertal gånger slagen och misshandlad av sin mamma. Hon använde en stekspade som tillhygge, och missahandeln skedde inom hemmetys fyra väggar. Mamman dömdes till dagsböter på 1000 kr.
Våld är aldrig, aldrig någonsin okej! Och att slå ett barn är i alla fall enligt mej bland det värsta man kan göra. Diskussionen om våld och misshandel av barn måste fortsätta att föras öppet, och förhoppningsvis hittar vi tillbaka till att våld inte är acceptabelt, och att det inte är okej att slå ett barn i uppfostringssyfte, varken mitt eget eller någon annans barn!
onsdag 31 mars 2010
Hockeyfeber
Ja, det är bara att erkänna; jag har drabbats av Hockeyfeber! LHC (Linköpinhgs hockeyclub) har tagit sig till semifinal i SM-slutspelet, och jag är så glad för det. Förnuftet inom mej säger att det här är ju bara världsliga ting - vad spelar det egentligen för roll? Men jag kan inte rå för det, LHC är laget i mitt hjärta. Karusellen fortsätter, Djurgården ska besegras, och sen ser vi LHC i finalen. Det är vad jag tror, hoppas och vill!
Vid sidan av hockeyn är det politiken som gör sina avtryck. Alliansen driver igenom ej färdigutredda förslag i omsorgsnämnden, och på kommunledningsnivå hoppar man över de flesta regelverk som finns för att sälja ut så mycket som möjligt av den kommunala verksamheten. Det brinner väl under fötterna på dem, tiden börjar rinna ut. Inte ens Alliansföreträdarna själva verkar tro på egen valseger i höst, och i det fallet måste jag hålla med! Jag tror att Mjölbybon i allmänhet har listat ut vad Alliansen står för, och därför lägger sin röst på det Socialdemokratiska alternativet, ett Möjligheternas Mjölby - som vi bygger tillsammans!
Vid sidan av hockeyn är det politiken som gör sina avtryck. Alliansen driver igenom ej färdigutredda förslag i omsorgsnämnden, och på kommunledningsnivå hoppar man över de flesta regelverk som finns för att sälja ut så mycket som möjligt av den kommunala verksamheten. Det brinner väl under fötterna på dem, tiden börjar rinna ut. Inte ens Alliansföreträdarna själva verkar tro på egen valseger i höst, och i det fallet måste jag hålla med! Jag tror att Mjölbybon i allmänhet har listat ut vad Alliansen står för, och därför lägger sin röst på det Socialdemokratiska alternativet, ett Möjligheternas Mjölby - som vi bygger tillsammans!
måndag 22 mars 2010
Valfrihetens LOV
När jag tjänstgör som politiker i Omsorgs- och socialnämnden har jag kommunmedborgarens bästa för ögonen, hoppas jag i alla fall. Och jag hoppas också att jag har vett att sätta den lilla människan i centrum när vi diskuterar olika verksamhetsfrågor, budgetar och besparingar. Det är inte så lätt alla gånger, det vet jag. Olika behov ställs mot varandra, och våra ekonomiska ramar måste hållas. Men då är det skönt att ha den socialdemokratiska politiken att falla tillbaka på, och att kunna vila i övertygelsen om att det är behov som ska styra var vi lägger våra resurser-inget annat.
Lagen om valfrihetssystem, LOV, avser att öka valfriheten i vården/omsorgen genom att främja en mångfald av utförare. Genom LOV ska vi stimulera nyetableringar och på det sättet öka valfriheten för brukaren. Det är tydligen så lockande för Allianspolitiker att beslut om LOV kan tas i stort sett hur lättvindigt som helst. Principbeslutet togs av nämnden idag, att föreslå kommunfullmäktige att besluta införa LOV i hemtjänsten i Mjölby.
Vi socialdemokrater hade önskat att frågan fått analyserats och beredas färdigt först. Utredningen är inte klar än, många frågor kvarstår och några konsekvensanalyser har vi inte sett. Det finns ingen automatisk koppling mellan valfrihetssytem och minskade kostnader, inte heller mellan valfrihetssytem och ökad kvalitet. Kanske är det precis tvärtom? Men av ideologiska skäl, och för att man anser det så viktigt att den gamle får välja företag/utförare kör man fram ett förslag som inte är färdigt. Jag tycker det är olyckligt, och jag tycker att valfrihet borde handla mer om att få välja vilken hjälp jag vill ha. Men idag har Alliansen i Mjölby sjungit valfrihetens LOV!
Lagen om valfrihetssystem, LOV, avser att öka valfriheten i vården/omsorgen genom att främja en mångfald av utförare. Genom LOV ska vi stimulera nyetableringar och på det sättet öka valfriheten för brukaren. Det är tydligen så lockande för Allianspolitiker att beslut om LOV kan tas i stort sett hur lättvindigt som helst. Principbeslutet togs av nämnden idag, att föreslå kommunfullmäktige att besluta införa LOV i hemtjänsten i Mjölby.
Vi socialdemokrater hade önskat att frågan fått analyserats och beredas färdigt först. Utredningen är inte klar än, många frågor kvarstår och några konsekvensanalyser har vi inte sett. Det finns ingen automatisk koppling mellan valfrihetssytem och minskade kostnader, inte heller mellan valfrihetssytem och ökad kvalitet. Kanske är det precis tvärtom? Men av ideologiska skäl, och för att man anser det så viktigt att den gamle får välja företag/utförare kör man fram ett förslag som inte är färdigt. Jag tycker det är olyckligt, och jag tycker att valfrihet borde handla mer om att få välja vilken hjälp jag vill ha. Men idag har Alliansen i Mjölby sjungit valfrihetens LOV!
onsdag 17 mars 2010
Varför är jag Socialdemokrat? (eller Hur kan man vara något annat?)
För några år sen träffade jag,i mitt jobb som undersköterska, en gammal kvinna som föddes i början av nittonhundratalet. Hon var vid det här tillfället strax över hundra år. Hon berättade för mig om sitt liv, hur det dramatiskt förändrades när hon blev änka vid 30 års ålder, med två små barn. Det fanns ingen barnomsorg, och de sociala skyddsnät vi har idag var hon utan. Hon jobbade och slet, och tvingades i perioder lämna bort sina barn, för att kunna överleva. Två världskrig hann hon uppleva, och krisen på 30-talet.
Hon var socialdemokrat.Hon hade haft flera politiska uppdrag,bland annat hade hon som en av de första kvinnorna suttit som nämndeman.1:a Maj var en viktig dag,och många var dom demonstrationståg som hon deltagit i.Hon hade varit med om hela uppbyggandet av välfärdssystemet i Sverige.1947 infördes generella barnbidrag,och på 1950-talet den allmänna sjukförsäkringen.Den gemensamma sektorn byggdes ut kraftigt under 60-70-talet.Bland annat byggdes den öppna sjukvården ut och en allmän tandvårdsförsäkring infördes.På 70-talet kom en ny abortlag och fri preventivmedelsrådgivning. Föräldraförsäkringen infördes först 1975.
Vi som är medelålders eller unga idag tar så mycket för givet.Sjukvård,skola,omsorg och föräldraledighet.Allt det som byggdes upp under det förra seklet,det som vi gemensamt är med och betalar för via skattesedeln.Och som vi tycker är oerhört viktigt.
Jag vill värna om det som generationerna före mig byggt upp.Men jag vill också vara med och fortsätta bygga ut våra gemensamma ”trygghetssystem”, istället för att avveckla och förstöra dem som moderater och andra allianspartier gör.Därför är jag socialdemokrat!Vi måste bort från den borgerliga egoistiska politiken,och komma tillbaka till en politik med solidaritet och värme,där vi bryr oss om varandra.Göran Persson,tidigare socialdemokratisk partiledare, sa en gång att ”Ingen människa är så stark att den inte någon gång behöver hjälp.Men ingen människa är heller så svag att de inte någon gång kan hjälpa någon annan.” Det är socialdemokratisk politik för mej!
Hon var socialdemokrat.Hon hade haft flera politiska uppdrag,bland annat hade hon som en av de första kvinnorna suttit som nämndeman.1:a Maj var en viktig dag,och många var dom demonstrationståg som hon deltagit i.Hon hade varit med om hela uppbyggandet av välfärdssystemet i Sverige.1947 infördes generella barnbidrag,och på 1950-talet den allmänna sjukförsäkringen.Den gemensamma sektorn byggdes ut kraftigt under 60-70-talet.Bland annat byggdes den öppna sjukvården ut och en allmän tandvårdsförsäkring infördes.På 70-talet kom en ny abortlag och fri preventivmedelsrådgivning. Föräldraförsäkringen infördes först 1975.
Vi som är medelålders eller unga idag tar så mycket för givet.Sjukvård,skola,omsorg och föräldraledighet.Allt det som byggdes upp under det förra seklet,det som vi gemensamt är med och betalar för via skattesedeln.Och som vi tycker är oerhört viktigt.
Jag vill värna om det som generationerna före mig byggt upp.Men jag vill också vara med och fortsätta bygga ut våra gemensamma ”trygghetssystem”, istället för att avveckla och förstöra dem som moderater och andra allianspartier gör.Därför är jag socialdemokrat!Vi måste bort från den borgerliga egoistiska politiken,och komma tillbaka till en politik med solidaritet och värme,där vi bryr oss om varandra.Göran Persson,tidigare socialdemokratisk partiledare, sa en gång att ”Ingen människa är så stark att den inte någon gång behöver hjälp.Men ingen människa är heller så svag att de inte någon gång kan hjälpa någon annan.” Det är socialdemokratisk politik för mej!
måndag 15 mars 2010
Ett kallare Sverige
"Jobb kommer att vara den avgörande frågan.
Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb."
Så sa Fredrik Reinfeldt (m) inför valet 2006. Och nu när vi närmar oss valet 2010 ser vi att jobben gick förlorade. Arbetslösheten har växt, människor har blivit uppsagda och många av våra unga som slutat sin utbildning går sysslolösa. I min egen kommun, Mjölby är ca 18% av ungdomarna upp til 25 år arbetslösa. Försörjningsstödsenheten handlägger 100 fler ärenden i månaden nu än för ett år sen. Det säger en del om hur den moderata politiken misslyckats,, och det visar att Sverige har blivit ett kallare land att leva i. Inte bara genom massor av snö och många minusgrader, utan även samhällsklimatet har drabbats av envis kyla.
I Mjölby har vi socialdemokrater lagt en del förslag som skulle kunna lindra krisen och underlätta för tex ungdomarna att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi ville tex öka antalet ferieplatser, och vi ville lägga 7,5 miljoner på kommunala satsningar mot ungdomsarbetslösheten. Men moderater, folkpartister, kristdemokrater, centerpartister och t.o.m pensionärspartister var kallsinniga inför det. De anser väl att det finns viktigare frågor att jobba med, vad vet jag.
Snart är det dags för alla partier, inklusive mitt eget, att tala om för väljarna vad man vill uträtta, och vilket samhälle man vill ha. Jag vet vad socialdemokraterna står för, det ska bli spännande att se vad partierna i alliansen har att komma med!
torsdag 11 mars 2010
Människosyn
På måndag är det dags för socialutskott igen, och häromdagen damp handlingarna ner i brevlådan. Kuverten öppnas alltid med en ödmjukhet inför det som står skrivet i de utredningar och underlag som finns samlade där. Det är ju trots allt människor som är i behov av stöd och hjälp i olika grad som finns där, och som är beroende av de resurser vi har, och de beslut som vi fattar.
Den sista tiden har allt fler assistansärenden hamnat på dagordningen, de blir ifrågasatta av försäkringskassan. Kassan har fått direktiv att ompröva alla personlig assistans-ärenden, och man räknar på nytt hur många timmar och minuter den assistansberättigade kan tänkas behöva ha hjälp. Trenden är tydlig, timmarna räknas ner och som ett resultat av detta får man avslag på sin insats. Och då ska vi ha klart för oss att detta inte gäller några ärenden där det är oklart om behovet finns Många av dem det gäller har stora och omfattande behov, och har haft insatsen länge.
Assistansärenden ska omprövas när behoven ändras, antingen det är åt det bättre eller det sämre hållet. Det tror jag alla tycker är självklart och helt okej. Man ska naturligtvis ha den hjälp man behöver och har rätt till. Men den nuvarande regeringen, med moderaterna i spetsen ger nya direktiv och riktlinjer som väl troligtvis går ut på att försäkringskassan ska spara pengar, oavsett vad konsekvenserna blir.
När man ser vad moderaterna och de övriga allianspartierna gör med våra trygghetssystem så undrar man över den människosyn som råder, och jag hoppas verkligen att en annan ordning får råda snart. Jag hoppas att jag får hjälp den dag jag behöver, och att jag inte får avslag eller avslutas hos den ena instansen innan jag blir beviljad hjälp hos den andra. Jag hoppas att jag slipper hamna mellan stolarna, och inte veta hur morgondagen kommer att se ut, eller om jag kan ställa fram mat på bordet till mina barn. Den dag jag behöver hjälp hoppas jag att det är en annan politisk majoritet som styr både i min kommun och på riksdagsnivå. En politisk majoritet med en mer sympatisk människosyn!
Den sista tiden har allt fler assistansärenden hamnat på dagordningen, de blir ifrågasatta av försäkringskassan. Kassan har fått direktiv att ompröva alla personlig assistans-ärenden, och man räknar på nytt hur många timmar och minuter den assistansberättigade kan tänkas behöva ha hjälp. Trenden är tydlig, timmarna räknas ner och som ett resultat av detta får man avslag på sin insats. Och då ska vi ha klart för oss att detta inte gäller några ärenden där det är oklart om behovet finns Många av dem det gäller har stora och omfattande behov, och har haft insatsen länge.
Assistansärenden ska omprövas när behoven ändras, antingen det är åt det bättre eller det sämre hållet. Det tror jag alla tycker är självklart och helt okej. Man ska naturligtvis ha den hjälp man behöver och har rätt till. Men den nuvarande regeringen, med moderaterna i spetsen ger nya direktiv och riktlinjer som väl troligtvis går ut på att försäkringskassan ska spara pengar, oavsett vad konsekvenserna blir.
När man ser vad moderaterna och de övriga allianspartierna gör med våra trygghetssystem så undrar man över den människosyn som råder, och jag hoppas verkligen att en annan ordning får råda snart. Jag hoppas att jag får hjälp den dag jag behöver, och att jag inte får avslag eller avslutas hos den ena instansen innan jag blir beviljad hjälp hos den andra. Jag hoppas att jag slipper hamna mellan stolarna, och inte veta hur morgondagen kommer att se ut, eller om jag kan ställa fram mat på bordet till mina barn. Den dag jag behöver hjälp hoppas jag att det är en annan politisk majoritet som styr både i min kommun och på riksdagsnivå. En politisk majoritet med en mer sympatisk människosyn!
onsdag 10 mars 2010
10 mars
Idag är det strålande vackert ute. Solen skiner, himlen är blå och snön börjar äntligen smälta! Gissa om våren är efterlängtad.
Idag är också första dagen på denna blogg. Jag har fått lära mig att det är viktigt att blogga för att nå ut till fler människor, och då tänker jag förstås på politik. Jag är socialdemokrat, fritidspolitiker med diverse uppdrag. Lika mycket som jag längtar till våren, längtar jag till valrörelse och ett regeringsskifte! Den moderatledda regeringen har hunnit med attt genomföra många försämringar och gjort livet svårare för många. De har genom medveten borgerlig politik ökat klyftorna i samhället, de rika har fått mera pengar i plånboken och bankfacket, det sjuka och arbetslösa har fått stå för notan, och nu får det väl ändå vara nog? Det är dags för ett mänskligare samhälle, ett samhälle där vi bryr oss om varandra! Och för att nå dit gäller det att vi röstar i höst, och att vi röstar rött!
Idag är också första dagen på denna blogg. Jag har fått lära mig att det är viktigt att blogga för att nå ut till fler människor, och då tänker jag förstås på politik. Jag är socialdemokrat, fritidspolitiker med diverse uppdrag. Lika mycket som jag längtar till våren, längtar jag till valrörelse och ett regeringsskifte! Den moderatledda regeringen har hunnit med attt genomföra många försämringar och gjort livet svårare för många. De har genom medveten borgerlig politik ökat klyftorna i samhället, de rika har fått mera pengar i plånboken och bankfacket, det sjuka och arbetslösa har fått stå för notan, och nu får det väl ändå vara nog? Det är dags för ett mänskligare samhälle, ett samhälle där vi bryr oss om varandra! Och för att nå dit gäller det att vi röstar i höst, och att vi röstar rött!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
