Ansvarstagande politiker?

När jag tjänstgör som politiker i Omsorgs- och socialnämnden har jag kommunmedborgarens bästa för ögonen, hoppas jag i alla fall. Och jag hoppas också att jag har vett att sätta den lilla människan i centrum när vi diskuterar olika verksamhetsfrågor, budgetar och besparingar. Det är inte så lätt alla gånger, det vet jag. Olika behov ställs mot varandra, och våra ekonomiska ramar måste hållas. Men desto viktigare då att vi kan känna att vi har ordentligt på fötterna för att kunna fatta rätt beslut.
Vid det senaste sammanträdet men nämnden hade vi i uppdrag att fatta beslut om budgeten för 2011. Läget är ansträngt, det finns inte utrymme för volymökningar, och prognosen för innevarande år pekar mot ett underskott kring 8,5 miljoner kr.
När vi kommer till mötet finns inga ekonomer på plats, inte heller alla kallade chefer. Beslutsunderlaget är undermåligt, konsekvensanalyser fattas för i stort sett alla besparingsförslag. Detta leder till att vi socialdemokrater yrkar avslag på budgetförslaget, med hänvisning till det bristfälliga underlaget. Vi är ju som politiker faktist ytterst ansvariga för verksamheten och de beslut vi fattar! Alliansen däremot klubbade igenom förslaget, utan frågor och diskussioner.
Jag kan lova att man gick från mötet med funderingar över vårt politiska uppdrag, över vart detta tar vägen och hur vi ska göra när konsekvensbeskrivningarna kommer långt efter att besluten tagits. Frustrationen över situationen ledde till en debattartikel som vi tillsammans i s-gruppen filade på och jag senare skickade till Corren:

Mjölbykritik mot budgetarbetet
Publicerad 2010-08-17 09:00
Majoriteten i Mjölby kommun har lagt fram förslag som inte är färdigutredda. Det anser socialdemokraten Anna Johansson, Hon menar att först säger man ja till förslagen, men konsekvenserna får man ta del av senare.

Kan man som ansvarstagande politiker fatta beslut om en budget som man inte har möjlighet att förstå konsekvenserna av? Den socialdemokratiska oppositionen i Mjölby anser inte det.

Måndagen den 9 augusti var vi kallade till extra omsorgs- och socialnämnd i Mjölby för att fatta beslut om budgeten för 2011. Då fattade den konservativt ledda majoriteten beslut om budgeten baserat på ett bristfälligt underlag. En hel del av de olika förslagen i budgeten saknade helt konsekvensbeskrivningar.

Det innebär att ingen av oss vet vad vi egentligen beslutar om. Vi vet inte vad konsekvenserna blir för vare sig personalen eller de som är i behov av stöd och hjälp. Majoriteten har flera gånger tidigare kört fram förslag som inte är färdigutredda. Man säger först ja till förslagen, men konsekvenserna tar vi del av senare.

Vi efterlyser den politiska viljan och ambitionsnivån i nämnden. Vad vill alliansen i Mjölby med omsorgs och socialpolitiken? Under våren har försäkringskassans hantering av personlig assistans diskuterats och kritiserats i omsorgsnämnden. Vi har alla varit överrens om att kassans striktare hållning och bedömning av insatsen personlig assistans varit alltför hård.

I budgetförslaget föreslås att även nämnden ska tillämpa en restriktivare bedömning av lagen vid omprövningar och ansökningar, för att spara två miljoner kronor. Detta ställer alliansen upp på utan diskussion. Vi anser att riktlinjerna borde diskuteras av politikerna först, för att på så sätt komma fram till vad vi anser vara godtagbart och en skälig levnadsnivå för våra kommunmedborgare.

Socialdemokraterna yrkade avslag på budgetförslaget, på grund av det dåliga beslutsunderlaget. Alliansen nöjde sig med det som fanns, och klubbade igenom budgeten. Konsekvenserna av detta lär vi väl märka av framöver.

ANNA JOHANSSON, SOCIALDEMOKRATERNA MJÖLBY

Vi kan inte vänta!

Om 38 dagar öppnas vallokalerna. Då står vi svenskar inför ett ödesval; ska vi fortsätta att öka klyftorna mellan människor och skillnaderna mellan män och kvinnor. Vilken framtid ska våra barn och unga gå till mötes, och vilken omsorg ska våra gamla och sjuka få?

Arbetslösheten har bitit sig fast och ökat. Utanförskapet har blivit större, barnfattigdomen beräknas ha ökat med 30% under 2006-2010. De rika och starka har fått det bättre, medans de svaga och sjuka fått det ännu sämre.

Vi socialdemokraterna har en annan vision för Sverige. Vi drivs av idén om att skapa ett möjligheternas land och ett möjligheternas Mjölby. Fler ska få jobb och klyftorna ska minska. Rättvisan ska säkerställas.

Vi kan inte vänta, – kan du?

Jämställdhet på dagordningen,tack!

Jämställdheten har kommit på undantag den senaste tiden. Den sittande regeringen (Alliansen) har inte satsat på att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor, de konkreta politiska förslagen lyser med sin frånvaro.
Jag vill direkt klaragöra att för min del handlar inte jämställdhet om vem som diskar mest eller är mest frekvent med dammsugaren. Jämställdheten är djupare rotad än så, och den reella jämställdheten handlar om att ha samma möjligheter i livet, oavsett kön! Under mitt besök på Skänninge Marknad häromdagen gick jag förbi ett av allianspartiernas lottstånd. De hade satt upp en fråga som antagligen var bland dom viktigaste för dom; "Är RUT viktigt för jämställdheten?" Så fick man som marknadsbesökare skriva dit JA eller NEJ. Jag funderade lite över det där under kvällen. Tänk att saluföra RUT som den viktigaste jämställdhetsfrågan i valrörelsen....ser vi verkligen så olika på vad jämställdhet är??
Alliansföreträdarna skryter ofta och gärna om att den där undersköterskan (ja såna som jag), hon har minsann tjänat på regeringens politik och jobbskatteavdraget.Det sägs vara ett steg i rätt riktning för jämställdheten, att den gruppen kvinnor(för de flesta undersköterskor är kvinnor) fått mera pengar över i plånboken. Det man håller tyst om är att männen fått så mycket mer i jobbskattevadrag än kvinnorna. Regeringens politik har gynnat de rikaste mest och männen har fått 30% mer än kvinnorna. Lönediskrimineringen fortsätter och inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökar.
Vi socialdemokrater sätter jämställdhetsfrågan högt på dagordningen. Vi har ett aktivt kvinnoförbund, och vårt parti är feministiskt. Vårt mål är att inget kvinna eller man ska begränsas av sitt kön, varken i arbetslivet eller i livet för övrigt. Som kvinna ska jag kunna leva på min lön, och för det krävs rätten till heltid. Att jobba heltid, men ha möjligheten att gå ner till deltid är en viktig del i det fortsatta jämställdhetsarbetet!