Politik och familjeliv

Tiden springer iväg! Minuter blir till timmar, som blir till dagar, som blir till veckor osv. Min tid har varit fylld av många olika saker, och ska jag vara helt ärlig har familjen och sysslorna hemma fått stå tillbaka för de politiska uppdragen. Och känslan av att tiden inte riktigt räcker till har infunnit sig mer än en gång. Jag vill inte på något sätt beklaga mig, politiken har jag valt att jobba med för att det för det mesta är så himla skoj. Och jag inser att jag har en fantastisk man och familj som får saker att fungera hemma ändå!

Om mindre än fem månader är det val till kommun, landsting och riksdag. Ett oerhört viktigt val som handlar om att minska klyftorna mellan människor, och om att kunna ta hand om våra barn, gamla och sjuka på ett värdigt sätt. Ingen kan väl ha undgått att märka hur den som är sjuk eller arbetslös har fått det sämre, och att vi fått ett otryggare samhälle. Barnfattigdomen ökar, som ett resultat av att fler och fler blir utförsäkrade, och därmed hänvisas till kommunens försörjningsstöd. Ungdomar har allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Mjölbys ungdomsarbetslöshet är oroväckande stor, och om drygt en månad springer en av de största ungdomskullarna på länge ut i friheten - eller blir det arbetslösheten? Frågan kom delvis upp på tapeten på det senaste kommunfullmäktigemötet förra veckan. Och gissa om man blir i alla fall lite "mörkrädd" när det folkpartistiska kommunalrådet säger att det inte är några större problem. Det är bara för ungdomarna att söka jobb, så får dom ett. Ja vad säger man....

Socialdemokraterna presenterade idag, tillsammans med v och mp, satsningar på välfärden och jobben om vi vinner valet. Satsningarna beräknas ge uppemot 15 000 nya jobb, och finansieringen sker bla genom höjda skatter. Borgerligheten bemöter detta genom att Mats Odell (kd) drar växlar om tobleroneaffärer och kortköp. Att han inte skäms! Nog trodde jag att kristdemokrater stod för en viss moral och etik, men detta kanske speglar den politik som regeringen står för . Oärlighet som slår mot den lilla människan, och i brist på egna idéer och argument slår man till under bältet. Usch!

Kampen går vidare! Valarbetet fortsätter. Vi sossar måste fortsätta att prata med människor, och få tillbaka känslan för ett gemensamt solidariskt samhälle. Jag gör det med tillförsikt. Av alla de samtal jag haft med människor i Mjölby hittills tycker en klar majoritet av dem att nu får det vara nog! Nu är det dags för ett regeringsskifte! Så upp till kamp - vi ses under fanorna på lördag!

Dessa våra minsta.

"Jag lovar dig att natten ska bli dag.Jag är den bro som orkar bära dig. Jag är den hand som ger dig skydd. Jag är den eld där du kan värma dig. Jag är den famn där du är trygg. Var inte rädd mitt barn..." Så sjunger Mikael Wiehe på nya skivan "Ta det tillbaka".

Det känns oerhört aktuellt med tanke på de nya rön som kommer om sammhällets attityd till uppfostringsvåld. Sveriges domstolar dömer i allt fler fall mildare straff när det gäller vuxna som slår barn. Det finns dom som menar att barnaga i stort sett blivit accepterat som uppfostringsmetod.

Lagstiftningen skärptes 2003, med syfte att öka barnens rättssäkerhet. Men verkligheten ser alltså annorlunda ut. Samma år kom en dom, som sedan blev vägledande. En tioårig pojke blev vid ett flertal gånger slagen och misshandlad av sin mamma. Hon använde en stekspade som tillhygge, och missahandeln skedde inom hemmetys fyra väggar. Mamman dömdes till dagsböter på 1000 kr.

Våld är aldrig, aldrig någonsin okej! Och att slå ett barn är i alla fall enligt mej bland det värsta man kan göra. Diskussionen om våld och misshandel av barn måste fortsätta att föras öppet, och förhoppningsvis hittar vi tillbaka till att våld inte är acceptabelt, och att det inte är okej att slå ett barn i uppfostringssyfte, varken mitt eget eller någon annans barn!